Skydda den tätortsnära skogen

År 2006 presenterade ett konsortium bestående av Skanska, NCC, Kalmarhem och CA fastigheter tillsammans med arkitekten Rolf Möller idén att bebygga Norra Fjärden och Tallhagsskogen i Kalmar. Nu skulle Kalmarborna få välja om man vill bo i en stad eller i en skog hette det. Varför kan vi inte ha både och kan man undra?

Många är djupt bekymrade av de planer som finns på att bygga bostäder och arbetsplatser på exempelvis Svinö naturreservat. Många är oroade över kraftiga försämringar av livskvalitén om de nämnda områdena krymper eller i värsta fall försvinner helt. Det är idag känt att ett tätortsnära skogsområde har flera stora fördelar och positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan.

Statliga Naturvårdsverket arbetar för att sprida kunskap om värdet av tätortsnära skogen och Naturskyddsföreningen driver ett särskilt nationellt projekt för att skydda tätortsnära skogsområden.

En tätortsnära skog:
– bidrar till luftrening och bullerdämpning
– har en positiv inverkan på lokalklimatet (vindskydd, utjämnar temperaturer, mm)
– ger förbättrad folkhälsa som innebär lägre sjuk- och hälsovårdskostnader
– i grannskapet ökar fastighetsvärdet för närliggande områden
– ökar områdets attraktionskraft och bidrar till försköning av staden
– inspirerar till fysisk aktivitet
– kan minska stress och ångest, samt kan verka positivt mot depression hos äldre
– är gynnsam för rehabilitering
– utgör en pedagogisk resurs för skolor och stimulerar till utomhusaktiviteter och ekologisk förståelse
– behövs för rekreation och friluftsliv

När man läser detta ska man veta att idag bor cirka 85 procent av Sveriges befolkning i städer eller tätorter. Den natur som finns i och runt tätorterna är med andra ord den som majoriteten av svenskarna ofta kommer i kontakt med.

I en enkätstudie från 2005 (Kairos Future AB) om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade fyra femtedelar (80 %) att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Två femtedelar (42 %) svarade att det är absolut nödvändigt. Bara fyra procent svarade att naturen saknar betydelse för deras livskvalité.

I Kalmar kommun finns sedan två år en kommunekolog som nu i denna stund arbetar med att ta fram en så kallad grönstrukturplan baserad på bland annat inventeringar av kommunens skogs- och grönområden. Denna är tänkt att bilda underlag för översiktsplan och detaljplaner, så att Kalmar ska nå upp till riktlinjerna som säger att det ska finnas en liten park i varje bostadsområdes direkta närhet, en grannskapspark inom 800 meter och ett större naturområde inom högst tre kilometer från ett bostadsområde.

Tanken var från början att man skulle invänta denna grönstrukturplan innan arbetet med en fördjupad översiktsplan för Norra Fjärden startade. Nu har man nyligen beslutat att ändå påbörja detta arbete utan det viktiga faktaunderlag som en grönstrukturplan skulle innebära, ett mycket märkligt beslut anser jag.

Jag hoppas och tror att Kalmars politiker väljer att sätta naturskydd och livskvalité i första rummet och inte stirra sig blinda på det magiska talet 70 000 invånare och 500 nya lägenheter varje år. Vi är många som är beredda att kämpa för att skydda Tallhagsskogen och Svinö. Det finns gott om starka argument som stödjer ett bevarande av dessa områden.