Gammeltrollets fisksoppa

I Odensvi socken, nordöstra Småland, i en av sjön Tynns vikar utspelar sig denna berättelse. En gammal man som bodde vid sjön var en dag ute och fiskade när han fick se något märkligt.

Från berget på andra sidan sjön kom en väldig skräll. Ur bergsväggen öppnades det liksom en dörr. Fiskaren väntade förskrämd i sin båt. Han behövde inte vänta så värst länge. Snart kom ett par rundklumpiga och fulfula trollgubbar lafsande ut ur berget. Mellan sig bar de en blankskurad kopparkittel som var stor som ett litet hus. De kånkade ner kitteln till sjökanten, placerade den på ett par stenar och fyllde den till två tredjedelar med vatten.

"Nyfiken som jag är, övervann jag min rädsla och stannade kvar för att se vad som skulle hända, berättade fiskaren. Snart nog lufsade trollen in i berget igen men kom strax tillbaka. Den ene bar ett väldigt fång ved och den andre en fiskhåv. Den med veden gjorde upp eld under kitteln och den andre började håva upp fisk ur sjön."

Trollen började att laga till en fisksoppa. När den var klar gick de tillbaka in i berget. Efter en stund kom de ut igen, men nu hade de med sig ytterligare ett troll. Det tredje trollet var självaste gamlefar trollgubben själv. Stor och tjock var han, med mossa på huvudet och på svansen. De båda mindre trollen placerade trollfar på en flat sten. Vad skulle hända?

"Helt oväntat började de båda mindre trollen att vrida om huvudet på honom. De vred och vred och fiskaren i sin båt trodde till slut att de tänkte ta livet av jättetrollet. Men till min häpnad och inte ringa förskräckelse såg jag att de bara skruvade av huvudet från den oformliga kroppen! Småtrollen ställde ner skallen på stranden och gick efter kitteln. I ett huj stjälpte de ner hela innehållet i halshålet på den ofantliga trollgubbekroppen. Så satte de på huvudet igen och skruvade omsorgsfullt fast det. Där satt nu jättetrollgubben och såg innerligt nöjd och belåten ut. Han klappade sig på sin stora mage och hela hans ansikte sken av välbehag."

Sedan gick alla trollen in i berget igen och ett stort stenblock rullade ned framför ingången. Fiskaren pekade ut stenblocket vid sjökanten. Ingen kunde tvivla på att han talade sanning.

Sagan är hämtad från boken "Sagor från Tjust" av Sven Kjellgren. Det finns flera versioner av denna berättelse, här är en annan.