onsdag 31 oktober 2007

Kalmarbilder, del III

Från Svinö naturreservat precis vid Ölandsbrons landfäste. Sundet är kallt och ogästvänligt, duggregn i ansiktet och en grå slöja ligger över hela staden. Samtidigt finns här och där färgklickar som lyser i höstmörkret.

fredag 26 oktober 2007

Ulven och Räven

Trad. folksång
...................................
//:Jag såg en ulv, en räv, en hare
jag såg dem dansa alla tre.://
Och jag dansade också med,
räven, ulven och en hare.
Och jag dansade också med,
dansade gjorde alla tre.
...................................
Version II:
//:Jag såg en ulv, en räv, en hare
såg dem dansa alla tre://
Och jag dansade också med
Dansa med en Ulven, en räven en hare
Och jag dansade också med
Dansade med dem alla tre
(om och om igen, snabbare för varge gång)

torsdag 25 oktober 2007

Kalmarbilder, del II

Fler dimmiga bilder från Kalmar
.....................................................
Mot VarsholmenLabratorieholmen Bortglömd småbåtshamn i Slottsfjärden
Slottsvallarna
Vallgraven med vindbryggan

Kalmarbilder

Dimman låg tjock över sundet i morse. När jag stack ut huvudet hörde jag en mistlur långt borta, tog med kameran och cyklade längs Kalmars stränder. Lägger upp några dimmiga bilder.
.....................................................
Ölandsbron från Jutnabben

Jutnabbens badplats

Jutnabbekanalen

Minne från varvet, i bakgrunden flytande Villa Näkros

onsdag 24 oktober 2007

Smedsvisan

Noter finns här
..........................................................
En gång i min ungdom älskade jag,
en kvinna med rena och ljuva behag.
Hon lovte mig tro i lust och i nöd,
allt in till den blekaste död!

Hej hopp, fadderi och fadderal la di dej,
hej hopp, fadderi och fadderal la di da,
Hon lovte mig tro i lust och i nöd,
allt in till den blekaste död!

Hon var som en lilja, vit uti hyn,
den fagraste jungfru som skådats i byn.
Ett smittande skratt, en lustiger sång,
vi älskade sommaren lång!

Hej hopp, fadderi och fadderal la di dej,
hej hopp, fadderi och fadderal la di da,
Ett smittande skratt, en lustiger sång,
vi älskade sommaren lång!

Men kärleken vissna, kärleken dog,
vid Mikaelsmäss hade flickan fått nog.
Hon fann sig en riker, högfaärdig man,
sa tack och adjö och försvann!

Hej hopp, fadderi och fadderal la di dej,
hej hopp, fadderi och fadderal la di da,
Hon fann sig en riker, högfaärdig man,
sa tack och adjö och försvann!

Nu står jag vid smedjan, sliten och grå,
men hammaren bultar och hjärtat likså.
Men aldrig den flickan kommer igen,
hon är hos sin nyfunne vän.

Hej hopp, fadderi och fadderal la di dej,
hej hopp, fadderi och fadderal la di da,
Nej aldrig den flickan kommer igen,
men sången den trallar jag än.
..........................................................
Bild från Djärvs Hantverk, http://www.djarv.se

tisdag 23 oktober 2007

Kloka ord

Ta inte livet alltför allvarligt, du kommer i alla fall aldrig ifrån det levande.
/ur boken Tänkvärt

Den som gärna bär lastar alla på.
/också ur boken Tänkvärt

In Taberna

En klassiker i "modern medeltid"
..........................................................
Sitta på en krog och dricka
och vår ande vederkvicka
Så vårt anlete månd skina
det är bot mot död och pina
Här får alla jävlar sjunga
och ta svärord på sin tunga
Sången har vi en moral i
Den som dricker han blir salig.

Synd och nöd vi aldrig frukta
om vi blott vår aska fukta
En vill halsa en vill smutta
en vill rapa en vill prutta
En vill gärna spela kort han
spelar säkert av sig skjortan
En vill kelas en vill grälas
en vill spy han kan bes(t)jälas.

Först en skål för dig som mäktar
smäkta efter öl och nektar!
Två för vänner till Vår Herre!
Tre för dem som har det värre!

(Tal:) Fyra skålar för de arma fångna!
Fem för alla kära hädangångna!
Sex för alla skökors ljuva sköten!
Sju för påvens dystra kyrkomöten!
Åtta för betryckta dryckesbröder!
Nio för var näsa som är röder!
Tio, en för varje bud som brutits!
Elva för all tid som nu förflutit!
Tolv för Jesus! Töm alla tunnor!
Tretton stop för alla kåta klosternunnor!
Drick för helgon och för busar!
Skål för allt som oss berusar! (../)

Drick för makan drick för maken
drick för ryssen och slovaken
Drick för ditt och drick för datten
drick för da´n och drick för natten.
Drick för snälla och för dumma
drick för eldiga och ljumma
Drick för mästare och dårar
drick för höstar och för vårar.

Drick för feta drick för magra
drick för hiskliga och fagra
Drick för krassliga och klena
drick för armarna och bena
Skål för alla fat och bunkar
drick för fan för fulla munkar
Drick för loppan, drick för lusen
drick för hundra, drick för tusen.

Om var människa skall bli full, då
räcker ej all världens gull, så
krögarn tjänar på vår fylla
upp på honom vill vi skylla
den misär och all den vånda
drinkarn måste genomstånda
I Gehenna må han brinna
och sin svåra synd besinna.

När man sitter här på krogen
är man bara Bacchus trogen!
När vi trängs tätt runt borden
intet tynger oss på jorden!
Skål för hela kristenheten!
skål för token där, med geten!
Skål för alla, skål för lika,
skål för fattiga och rika!

Några spelar, några super
Några fruktar för sitt liv.
Några räds för graven djuper
Andra söker split och tjiv.
SKÅL för er perversa bröder
SKÅL för er vars hjärta blöder
SKÅL för flinka skål för lata
SKÅL för alla desperata!

måndag 15 oktober 2007

Gammeltrollets fisksoppa

I Odensvi socken, nordöstra Småland, i en av sjön Tynns vikar utspelar sig denna berättelse. En gammal man som bodde vid sjön var en dag ute och fiskade när han fick se något märkligt.

Från berget på andra sidan sjön kom en väldig skräll. Ur bergsväggen öppnades det liksom en dörr. Fiskaren väntade förskrämd i sin båt. Han behövde inte vänta så värst länge. Snart kom ett par rundklumpiga och fulfula trollgubbar lafsande ut ur berget. Mellan sig bar de en blankskurad kopparkittel som var stor som ett litet hus. De kånkade ner kitteln till sjökanten, placerade den på ett par stenar och fyllde den till två tredjedelar med vatten.

"Nyfiken som jag är, övervann jag min rädsla och stannade kvar för att se vad som skulle hända, berättade fiskaren. Snart nog lufsade trollen in i berget igen men kom strax tillbaka. Den ene bar ett väldigt fång ved och den andre en fiskhåv. Den med veden gjorde upp eld under kitteln och den andre började håva upp fisk ur sjön."

Trollen började att laga till en fisksoppa. När den var klar gick de tillbaka in i berget. Efter en stund kom de ut igen, men nu hade de med sig ytterligare ett troll. Det tredje trollet var självaste gamlefar trollgubben själv. Stor och tjock var han, med mossa på huvudet och på svansen. De båda mindre trollen placerade trollfar på en flat sten. Vad skulle hända?

"Helt oväntat började de båda mindre trollen att vrida om huvudet på honom. De vred och vred och fiskaren i sin båt trodde till slut att de tänkte ta livet av jättetrollet. Men till min häpnad och inte ringa förskräckelse såg jag att de bara skruvade av huvudet från den oformliga kroppen! Småtrollen ställde ner skallen på stranden och gick efter kitteln. I ett huj stjälpte de ner hela innehållet i halshålet på den ofantliga trollgubbekroppen. Så satte de på huvudet igen och skruvade omsorgsfullt fast det. Där satt nu jättetrollgubben och såg innerligt nöjd och belåten ut. Han klappade sig på sin stora mage och hela hans ansikte sken av välbehag."

Sedan gick alla trollen in i berget igen och ett stort stenblock rullade ned framför ingången. Fiskaren pekade ut stenblocket vid sjökanten. Ingen kunde tvivla på att han talade sanning.

Sagan är hämtad från boken "Sagor från Tjust" av Sven Kjellgren. Det finns flera versioner av denna berättelse, här är en annan.

söndag 14 oktober 2007

Kommunekolog

Visste du att Kalmar har en anställd ekolog? I kommunens egna tidning "Kalmar.se" presenteras kommunekologen Bo Ericsson och hans arbete med att inventera naturområden och bevaka känslig natur vid bebyggelse.

Kommunens mål är att det ska finnas en liten park i varje bostadsområdes direkta närhet, en så kallad grannskapspark inom 800 meter och ett större naturområde inom högst tre kilometer från ett bostadsområde. Enligt Bo Ericsson uppfyller Kalmar i stort sett detta tack vare Tallhagsskogen och Svinö. Han berättar för tidningen att det vid Stensö, Kalmarsundsparken, Tallhagen, Svinö och Värsnäs finns en stor ekologisk mångfald.

Under 2007 kommer arbetet med att ta fram en grönstrukturplan att pågå för att bilda underlag till bland annat översiktsplaner. I detta tar han fram de så kallade rekreationsvärda ytorna, i varje detaljplan tas sedan detaljerna för ett område fram.

Kalmar kommun planerar att bygga 500 lägenheter per år för att klara det målet med 70 000 invånare, ett mål som man själv uppfunnit. Tanken var först att man skulle invänta den kommande grönstrukturplanen innan arbetet med detaljplanen för Norra Fjärden sattes igång.

Nu har man alltså beslutat tvärtom och jag hoppas man ändå inväntar Bo Ericssons värdefulla arbete innan några beslut fattas angående Norra Fjärden och Tallhagen.

fredag 12 oktober 2007

Länge leve livet

Svensk visa
..........................................................
Silvermåne, stjärnekrans
Länge leve livet!
Vackrare än någonstans
Länge leve livet!
En jord där vi bor, längtar och tror
Länge leve livet!
Där ett frö slår rot och gror
Länge leve kärleken och lusten till livet!

Svärd skall smidas om till plog

Länge leve livet!
Våldet härskat länge nog
Länge leve livet!
Den kommer vår dag, stark skall bli svag
Länge leve livet!
Kärlek vara världens lag
Länge leve kärleken och lusten till livet!

Alltid vill vi sjunga så:
Länge leve livet!
Fred och framtid tror vi på
Länge leve livet!
När allt tycks dö ut, tiden ta slut
Länge leve livet!
Sjunger vi som aldrig förut
Länge leve kärleken och lusten till livet!

Skydda den tätortsnära skogen

År 2006 presenterade ett konsortium bestående av Skanska, NCC, Kalmarhem och CA fastigheter tillsammans med arkitekten Rolf Möller idén att bebygga Norra Fjärden och Tallhagsskogen i Kalmar. Nu skulle Kalmarborna få välja om man vill bo i en stad eller i en skog hette det. Varför kan vi inte ha både och kan man undra?

Många är djupt bekymrade av de planer som finns på att bygga bostäder och arbetsplatser på exempelvis Svinö naturreservat. Många är oroade över kraftiga försämringar av livskvalitén om de nämnda områdena krymper eller i värsta fall försvinner helt. Det är idag känt att ett tätortsnära skogsområde har flera stora fördelar och positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan.

Statliga Naturvårdsverket arbetar för att sprida kunskap om värdet av tätortsnära skogen och Naturskyddsföreningen driver ett särskilt nationellt projekt för att skydda tätortsnära skogsområden.

En tätortsnära skog:
– bidrar till luftrening och bullerdämpning
– har en positiv inverkan på lokalklimatet (vindskydd, utjämnar temperaturer, mm)
– ger förbättrad folkhälsa som innebär lägre sjuk- och hälsovårdskostnader
– i grannskapet ökar fastighetsvärdet för närliggande områden
– ökar områdets attraktionskraft och bidrar till försköning av staden
– inspirerar till fysisk aktivitet
– kan minska stress och ångest, samt kan verka positivt mot depression hos äldre
– är gynnsam för rehabilitering
– utgör en pedagogisk resurs för skolor och stimulerar till utomhusaktiviteter och ekologisk förståelse
– behövs för rekreation och friluftsliv

När man läser detta ska man veta att idag bor cirka 85 procent av Sveriges befolkning i städer eller tätorter. Den natur som finns i och runt tätorterna är med andra ord den som majoriteten av svenskarna ofta kommer i kontakt med.

I en enkätstudie från 2005 (Kairos Future AB) om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade fyra femtedelar (80 %) att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Två femtedelar (42 %) svarade att det är absolut nödvändigt. Bara fyra procent svarade att naturen saknar betydelse för deras livskvalité.

I Kalmar kommun finns sedan två år en kommunekolog som nu i denna stund arbetar med att ta fram en så kallad grönstrukturplan baserad på bland annat inventeringar av kommunens skogs- och grönområden. Denna är tänkt att bilda underlag för översiktsplan och detaljplaner, så att Kalmar ska nå upp till riktlinjerna som säger att det ska finnas en liten park i varje bostadsområdes direkta närhet, en grannskapspark inom 800 meter och ett större naturområde inom högst tre kilometer från ett bostadsområde.

Tanken var från början att man skulle invänta denna grönstrukturplan innan arbetet med en fördjupad översiktsplan för Norra Fjärden startade. Nu har man nyligen beslutat att ändå påbörja detta arbete utan det viktiga faktaunderlag som en grönstrukturplan skulle innebära, ett mycket märkligt beslut anser jag.

Jag hoppas och tror att Kalmars politiker väljer att sätta naturskydd och livskvalité i första rummet och inte stirra sig blinda på det magiska talet 70 000 invånare och 500 nya lägenheter varje år. Vi är många som är beredda att kämpa för att skydda Tallhagsskogen och Svinö. Det finns gott om starka argument som stödjer ett bevarande av dessa områden.

torsdag 11 oktober 2007

Ridom, ridom

Du har väl hört den mäktiga och stämningsfulla "Ridom, ridom", en dansmelodi från Island. Det finns såklart olika versioner av översättningen, denna är vad jag förstår tämligen försvenskad. Så här går texten:
--------------------------------
Ridom, ridom, ridom över sanden,
solen sjunker bortom Arnafell.
Mörkret breder skuggor över sanden,
spöken kommer fram när det blir kväll.
//:Herren leder gångarn min,
ännu är det långt till gård och grind.://

Räven tjuter, tjuter bakom kullen,
fåren flyr i fruktan för hans klo.
Men vem ropar, ropar utur mullen?
Bergakungen stiger ur sitt bo.
//:Fredlös han i lönndom går,
jagar liksom räven vilsna får.://

Älvadrottning dansar över sanden.
Rid, ja rid, om livet är dig kärt.
Fly den fagra älvadrottninghanden,
ryttarna själ till fånge hon begär.
//:Bästa häst jag offra vill,
om jag hinner fram till Kidagil.://

Här är en annan version, den bästa jag lyckades hitta.

Bonden och kråkan

Ur LT:s (Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag) Sångbok från 1951.
------------------------------------
Och bonden han körde till furuskog. Hej-om, fej-om, falli-ralli-ra. Där såg han en kråka som satt och gol. Hej-om, fej-om, falli-ralli-ra.

Och bonden han vände då om igen: ”Aj, aj, mor, den kråkan hon biter mej!” Men gumman hon satt vid sin spinrock och spann: ”När såg du en kråka väl bita en man?”

Och gubben han spände sin båge för knö; så sköt han den kråkan i högsta trä! Och kråkan den förde han hem till sitt hus. Av talgen så stöpte de femton pund ljus. Och köttet de saltade neder i kar, förutom en surstek som gömdes åt far.

Av skinnet så sydde de tolv par skor, förutom de tofflor som gjordes åt mor. Av vingarna gjorde de solefjä´r, som flickorna bruka i vackert vä´r. Av näbben de reste en kyrkspira upp; och huvudet blev till en kyrketornstupp. Av skrovet de gjorde ett gungande skepp, det största som nånsin på Kattegatt gick.

onsdag 10 oktober 2007

Ölandssången

Ur LT:s (Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag) Sångbok från 1951.
Sven Erik Sjöholm
------------------------------------
Här är fagra sommarlandet, vindarnas och solens ö. Här är karga vinterlandet, stormarnas och fåkens ö. Näktergalens gröna lunder, alvargrimmans öde hed. Öland, tusen blommors under, hembygd tag vår sång och ed!

Vita kyrkor, tysta gårdar ligga spridda på din grund. Stilla tala minnets vårdar likt ett sus i helig lund. Tusenårig saga spinner än på döde mäns bedrift och i mullen än man finner glömda fäders skumma grift.

Mjukt du stiger upp ur havet, vindomsusad sångens ö. Är ditt öde än begravet, mogna skall det ur sitt frö. Starka armar skola viga all sin kraft åt dig, vår mor, och din framtid ljus skall stiga ur vår kärlek öm och stor.

tisdag 9 oktober 2007

Småland

Ur LT:s (Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag) Sångbok från 1951.
J.P Velander (av mig ändrad meningsbyggnad)
------------------------------------
Fast bättre skördar hämtas ur en mera rik och mild natur än den som Smålands söner fått till hem och arvelott jag byter ej min fosterjord mot någon annan bygd i Nord, ty här jag har just vad jag lärt att hålla dyrt och kärt.

En smäcker björk vid stugans knut, fur och gran vid hagens slut och krökta rågfälts milda sus och nederst bäckens brus; en blomrik äng på insjöstrand och bortom vattnet skogens rand och mo och myr med röda bär: se det min hembygd är.

Från äldsta tid mot krigets brand, här man och kvinna värjt sitt land och samfällt har de brutit mark och ätten vuxit stark. Och än från bygd kring Visingsö till Värends nejd och Östersjö som trogen hembygdskärleks tolk står gamla Smålands folk.

söndag 7 oktober 2007

Varför skydda tätortsnära skog?

Jag fortsätter att lägga upp texter om tätortsnära natur som jag samlat på mig under året. Här är några bra argument som ursprungligen kommer från Naturskyddsföreningen.
-----------------------------
En tätortsnära skog:

– bidrar till luftrening och bullerdämpning

– har en positiv inverkan på lokalklimatet (vindskydd, utjämnar temperaturer, mm)

– ger förbättrad folkhälsa som innebär lägre sjuk- och hälsovårdskostnader

– i grannskapet ökar fastighetsvärdet för närliggande områden

– ökar områdets attraktionskraft och bidrar till försköning av staden

– inspirerar till fysisk aktivitet

– kan minska stress och ångest, samt kan verka positivt mot depression hos äldre

– är gynnsam för rehabilitering

– utgör en pedagogisk resurs för skolor och stimulerar till utomhusaktiviteter och ekologisk förståelse

– behövs för rekreation och friluftsliv

torsdag 4 oktober 2007

Skogens betydelse

Jag har följt debatten om Kalmars tätortsnära naturområden i mer än ett år och samlat på mig fakta och argument, nyheter och länkar. Min tanke är att lägga upp en del av detta här på bloggen.
----------------------------
När svenska folket rangordnar de intressen som ska råda över skogen så bedöms skogens betydelse för folkhälsan och friluftsliv som det absolut viktigaste. Råvaruförsörjningen kommer först på fjärde plats, strax före jakt- och fiskeintresset.

Idag säger man att ungefär 85 % av Sveriges befolkning är urbaniserade, dvs. bor i någon av de nära 2000 tätorter som finns i Sverige. 70 % av glesbygdsbefolkningen bor inom 5 km från närmaste tätort. Det innebär att ungefär 95 % av Sveriges befolkning bor i eller relativt nära en tätort. Större delen av befolkningen har valt att bo på en yta som motsvarar drygt 1 % av Sveriges landareal!

Tätortsnära natur viktig för rekreation
Nu när majoriteten av befolkningen är koncentrerad till en liten del av Sveriges yta så är det lätt att inse att den tätortsnära naturen är otroligt viktig som vardagsnatur för en majoritet av svenskarna. De flesta besöken görs nära hemmet eller vid någon friluftsanläggning.

Just avståndet har visat sig vara viktigt när svensken väljer plats för sin rekreation. Avståndet till ett rekreationsområde bör inte överstiga 1 km för att besökas flitigt. Det gör att alla skogar och naturområden som finns nära och insprängda i tätortsbebyggelsen har ett väldigt stort värde.

Bo nära skog - mindre stress
Den svenska befolkningens fysiska aktivitet är ofta för låg och många drabbas av för mycket negativ stress. I medeltal lider vi av stress någon gång i veckan. Man har funnit att antalet tillfällen man lider av stress minskar med minskat avstånd till grönområde. Förmågan att kunna koncentrera sig förbättras vid naturupplevelser och man kan även registrera positiva förändringar av blodtryck och puls.

Naturen är också en pedagogisk miljö för barns lärande. Elever och lärare är aktivare under skoldagen om naturmiljön används under lektioner och raster. Eleverna blir också mer aktiva under lektioner inomhus.

Det finns otaliga exempel på hur människan påverkas positivt av att vistas i naturen, ändå är det fler och fler som saknar en naturlig relation till vår natur. Ett viktigt arbete är därför att på olika sätt underlätta för den moderna människan att ha en bra och lättillgänglig natur nära sitt hem.

Tillgänglig - inte bara avstånd
En bra tätortsnära skog är en skog där besökarnas upplevelser alltid är det viktigaste. Tillgänglighet är en viktig faktor men handlar inte bara om avstånd. Det kan också finnas olika typer av barriärer eller hinder exempelvis trafikerade vägar, järnvägar, stängsel eller vattendrag.

Mentala barriärer kan vara att skogen upplevs mörk och skrämmande eller att den inte är rekreativt intressant. Den tätortsnära skogen måste erbjuda en stor variation och uppvisa mångfald så att brukarens önskemål kan tillgodoses åtminstone någonstans.
Fakta hämtad från Länsstyrelsen Gotland och Naturskyddsföreningen

onsdag 3 oktober 2007

Norra Fjärden

Jag har följt debatten om Kalmars tätortsnära naturområden i mer än ett år och samlat på mig fakta och argument, nyheter och länkar. Min tanke är att lägga upp en del av detta här på bloggen.
---------------------------------
Kalmars naturområden har ett stort värde för alla som bor i staden. I naturen söker vi lugn och ro. Vi söker platser för att leka, motionera och umgås. Många väljer att bo i Kalmar tack vare närheten till naturen. Att kunna uppleva tystnad och att promenera i en grön oas är en viktig ingrediens i livet.

Tystnaden och den stadsnära naturupplevelsen riskerar att bli allt mer sällsynt i en växande stad som Kalmar. Under 2006 lanserade ett konsortium bestående av Skanska, NCC, Kalmarhem och CA fastigheter tillsammans med arkitekten Rolf Möller idén att bebygga Norra Fjärden med cirka 3000 bostäder!

Norra Fjärden (flygbild nedan) är idag ett mycket uppskattat område för rekreation, avkoppling, sportfiske, motion, mm. Svinö vid Ölandsbrons landfäste är naturreservat sedan 1974.

tisdag 2 oktober 2007

Medvind

Sjömannen ber inte om medvind, han lär sig segla.
/Gustaf Lindborg

Att ta medicin är inte roligt, men att ha roligt är en bra medicin.
/Japanskt ordspråk

Albert Einstein var usel i skolan-
På sistone har forskare konstaterat att de ettor han fick i snitt, var skolans högsta betyg, inte lägsta. Allting är relativt, som bekant.


Jordnöt -
Jordnöten är en baljväxt och ingen nöt.