Ur LT:s (Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag) Sångbok från 1951.
------------------------------------
Och bonden han körde till furuskog. Hej-om, fej-om, falli-ralli-ra. Där såg han en kråka som satt och gol. Hej-om, fej-om, falli-ralli-ra.
Och bonden han vände då om igen: ”Aj, aj, mor, den kråkan hon biter mej!” Men gumman hon satt vid sin spinrock och spann: ”När såg du en kråka väl bita en man?”
Och gubben han spände sin båge för knö; så sköt han den kråkan i högsta trä! Och kråkan den förde han hem till sitt hus. Av talgen så stöpte de femton pund ljus. Och köttet de saltade neder i kar, förutom en surstek som gömdes åt far.
Av skinnet så sydde de tolv par skor, förutom de tofflor som gjordes åt mor. Av vingarna gjorde de solefjä´r, som flickorna bruka i vackert vä´r. Av näbben de reste en kyrkspira upp; och huvudet blev till en kyrketornstupp. Av skrovet de gjorde ett gungande skepp, det största som nånsin på Kattegatt gick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar