Det stora alvaret i oktober

Lenstad på gränsen mellan Alvaret och Mittlandsskogen, den självklara platsen att börja en Alvarsvandring.

På väg mot Tors kulle. Förr en fast punkt på det då mycket öppnare Alvaret, idag knappt märkbar.

Enar, massor av enar.

En hel del vatten i bäckar och mossar, det behövs inte mycket regn när jordlagret är några få centimeter.

Stenmurar korsar Alvaret i raka, prydliga streck. Tror vi klättrade över ett 50-tal, här var det lyxigt med trappa.

Helgens mål, utöver själva vandrandet, Långe Jan lyste upp dom sista kilometerna.

Cirka 50 km vandring, varav ungefär 25 km mitt ute på alvaret. Perfekt att vandra i september eller oktober efter älgjaktstider.

Kebnekaisefjällen, del I

Vi hade länge pratat om det och i somras var det äntligen dags att stiga på nattåget mot Kiruna för en vecka i Kebnekaisefjällen. Vi vandrade från Nikkaluokta till Kebnekaise fjällstation, där vi gick dagstur i Tarfaladalen och upp på sydtoppen, och vidare till Singistugorna för att vända åter mot Nikkaluokta. En tur på nio dagar inklusive resa, vilket visade sig vara lagom länge som första fjälltur. Först några bilder från resan norrut och vandringen mot fjällstationen:

Nattåget Stockholm - Narvik, fullpackat med trevliga fjällvandrare.

Nikkaluokta, här börjar det - Leden in i fjällvärlden!

Första hängbron efter Nikkaluokta påväg mot Kebnekaise.

Fjällbjörkskog längs Dag Hammarsköldsleden, blött, stenigt och myggigt.
19 km till fjällstationen-

Láddjujávri, här kan man åka båt och bespara benen 6 km vandring...

... men det gjorde inte vi, utan traskade på.
Nu ser man Kebnekaisemasivet med Duolbagorni rakt fram.

Kort rast innan leden passerar Darfáloalgi.

Vildvuxet vid Darfáloalgi.

1 km kvar till fjällstationen, tar man till höger börjar leden till Tarfala.

Kebnekaise fjällstation, en mötesplats i det vilda. Här går och kommer folk hela dagarna, påväg in eller ut från fjällvärlden. Till höger i bild syns servicehuset med en fantastiskt fin bastu, förmodligen med den bästa utsikten i landet!


Tack till Jacob för merparten av bilderna

Förrädiska gifter

Dikten nedan skrev Tage Danielsson för ca 40 år sedan

och den håller än. Faktum är att det har blivit ännu värre sen dess.

Tage Danielsson om Socialstyrelsen

Du ädla ros och förgyllande skrin!

Du hör väl på våra förbryllande skrin

som tolkar vår skräck för all örtmedicin?

Vårbacken är full av förrädiska gifter!

Örtläkarnas böcker är hädiska skrifter!

När våren, den giftigt bedrövliga, blommar

utfärdar vi därför behövliga domar.

En enhällig styrelses ärliga önskan

att göra oss kvitt den förfärliga grönskan

är mycket stark för att den hotas av texter

om folk som bevisligen botas av växter.

Med motvilja ser de bestörta vårdarna

på folk som blir friska i örtagårdarna

För om man blir frisk när man käkar våren

så tar man ju jobbet från läkarkåren…

Lås in i din köksträdgårds krukhus fröerna

och gå och ställ in dej i sjukhusköerna

Du ädla ros! Se hur majsolen skiner

på våra centralstyrda sjukhusrutiner!

Det är för naturligt med örtmediciner!

Problemlösning